page

Danmark

Folkeoplysningens indsats overfor de uddannelsessvage unge

En række folkeoplysende landsorganisationer har i samarbejde med DFS udformet et papir der beskriver folkeoplysningens særlige indsats for uddannelssvage unge. Der er efter finanskrisen og den deraf stigende ungdomsarbejdsløshed et øget fokus på, at motivere og fastholde unge i ungdomsuddannelser.

Papiret er tænkt som inspiration til det politiske system og centraladministrationen. Folkeoplysningens styrker ift uddannelsessvage unge er bla. flexible læringsforløb med fokus på den enkelte deltager i et fællesskab, spændende og udfordrende læringsmiljøer, læring der forbinder personlig og faglig læring, samt pædagoigiske arbejdsformer der fremmer personlig motivation og læring. I papiret foreslås flere initiativer, der kan fremme folkeoplysningens rolle i uddannelsesforløb for unge og sammenhæng mellem formel og uformel læing.

Læs papir: www.dfs.dk/andretemaer/brobygning/1indledningog2resumé.aspx

Maria Marquard
E-post: marq(ät)dpu.dk

Ny pædagogisk læreruddannelse for erhvervskolelærere starter i august

Erhvervsskolelærere står overfor nye og større udfordringer og som et led i Globaliseringsaftalen 2007 blev det aftalt at styrke lærernes pædagogiske kompetencer.

Fra 15 januar 2010 skal nyansatte lærere i erhvervsuddannelserne og arbejdsmarkedsuddannelserne have pædagogiske kompetencer, der mindst svarer til en gennemført pædagogisk diplomuddannelse. Den nye pædagogiske uddannelse i erhvervspædagogik har et omfang på 60 ECTS-point. Det svarer til et års fuldtidsstudium. Diplomuddannelsen er karakteriseret ved et tæt samspil mellem teori og praksis. Den pædagogiske diplomuddannelse udbydes af Nationalt Center for Erhvervspædagogik (NCE) i samarbejde med VIA University College fra august 2010.

Læs mere: Uvm.dk

Maria Marquard
E-post: marq(ät)dpu.dk

Stor stigning i antallet af ansøgninger til videregående uddannelser

Uddannelserne til lærer, pædagog, sygeplejerske og diplomingeniør har fået markant flere ansøgninger per 15. marts end sidste år. Dermed fortsætter den positive udvikling fra 2009. Der er markant flere kvote 2 ansøgere end sidste år.  Den store stigning i søgningen skyldes primært, at flere mænd har søgt ind på uddannelserne. Kvinderne er stadig i overtal på de fleste uddannelser, men for eksempel har der på uddannelserne til lærer og pædagog været en markant stigning i andelen af mandlige ansøgere. Andelen af mandlige ansøgere er på uddannelsen til pædagog således steget fra 23 til 28 procent og på læreruddannelsen fra 37 til 43.

Læs mere: Uvm.dk

Maria Marquard
E-post: marq(ät)dpu.dk

”Invitation til fremtiden”

Kompetence og kvalitet i staten anno 2020 – udfordringer og visioner

Statens center for kvalitets og kompetenceudvikling SCKK, fejrede sin 10 års fødselsdag med en deltagerinvolverende og gensidigt inspirerende arbejdsdag for gæsterne. Efter nogle korte indledende oplæg arbejdede deltagerne i tematiske grupper.
Gruppernes bidrag til temaet blev samlet i et fælles tidsskrift der kan læses på Sckk.dk

Maria Marquard
E-post: marq(ät)dpu.dk

Finland

Yrkesstarten har gett lyckade studievägar

Den orienterande och förberedande undervisningen för grundläggande yrkesutbildning, yrkesstarten, har gett goda resultat. Den förebygger en marginalisering av unga och hjälper dem att hitta sin egen bransch.

Yrkesstarten är avsedd för ungdomar som gått ut grundskolan och som behöver stöd och handlening för att välja yrke och söka sig till utbildning. Syftet med yrkesstarten är att sänka tröskeln från den grundläggande utbildningen till yrkesutbildning eller annan utbildning, skapa en klarare bild av olika yrken och minska avbrotten i inledningsskedet av yrkesutbildningen. Yrkesstarten blir permanent från och med nästa höst.

Läs mera: www.oph.fi/aktuellt/nyhetsarkiv/102/
yrkesstarten_har_gett_lyckade_studievagar

E-post: Pirkko.Sartoneva(ät)vsy.fi

Ökning på sex procent till studiesedlarna

Utbildningsstyrelsen har beviljat över tre miljoner euro i form av studiesedlar för 237 institut inom folkbildningen. Genom understödet kan instituten sänka eller slopa studieavgifter för att stödja jämlikt deltagande i studier inom folkbildningen.

Det är bl. a. invandrare, arbetslösa, personer med låg grundutbildning och vuxna med inlärningssvårigheter som kan få stöd till sina studier. Studiesedlar kan också användas för undervisning för seniorer. En del av understödet kan användas för att aktivera målgrupper, som inte alls deltar i studierna, samt för att täcka specialutgifter för uppsökande och stödande verksamhet.
Statsunderstödet av typen studiesedel togs i bruk 2007. Instituten beviljas understöd på basen av ansökningar.

Läs mera: www.oph.fi/finansiering/statsunderstod/fritt_bildningsarbete

E-post: Pirkko.Sartoneva(ät)vsy.fi

Förslag till reformer i statsfinansieringen för folkbildningen

Utgångspunkten för finansieringen skulle också i fortsättningen vara ett system med kalkylerade statsandelar som grundar sig på faktiska kostnader. Det föreslås att den statsstödda utbildningsvolymen inom folkbildningen skulle ökas markant.

Förslagen ingår i en promemoria som getts ut av underministeriet och förberetts av en arbetsgrupp bestående av representanterna för folkbildningen och för ministeriet. Arbetsgruppen har utgått ifrån folkbildningens växande betydelse i att stärka det livslånga lärandet, jämlikheten och medborgarsamhället samt att trygga en tillräcklig och stabil statlig finansiering de kommande åren.

Sammandrag av arbetsgruppens förslag på svenska ingår i promemoria (s. 5): www.minedu.fi/export/sites/default/OPM/Julkaisut/2010/liitteet/tr12.pdf?lang=fi

E-post: Pirkko.Sartoneva(ät)vsy.fi

Island

Ny lov om voksenopplæring vedtatt på Althing

På Island vil ny lov om voksensopplæring vil tre i kraft den 1. oktober 2010. Fra 1996 har landet ikke hatt noen love om voksenopplæring, og de nye loven skal fylle et gap i lovgivningen om utdanningssystemet.

Loven skal styrke grunnen for voksenopplæring i Island og gjøre den til den femte støtten under det islandske utdanningssystemet. Dermed bidra til allmenn kompetansestigning hvor kortutdannete kan søke en utdanning.  Enn videre markerer loven sluttfasen av en total revisjon av lovene for det islandske skolesystemet. Systemet sees som en helhet fra forskole til universitet, til voksenopplæring og uformell utdanning som står utenfor det formelle systemet. 
Etter paragraf 10. i loven skal en særlig utdannings fond opprettes, som skal bidra til at passende utdanningstilbud for kortutdannete blir aktuelle. Fondet skal også skape grunnlag for at sikre vilkårene for at folk kan dra nytte av slike tilbud. Bevilgninger fra fondet skal hovedsakelig deles på tre områder:
• Bevilgninger til utdanningsaktører for å møte kostnader vid undervisning og gjennomførelse av kurser. 
• Bevilgninger for å bekoste studie- og yrkesveiledning,
• Støtte til innovasjon og utviklingsprosjekter innen for voksenopplæring.
Utdannings- og kulturministeren utvelger otte medlemmer til å styre fondet til fire å ad gangen. Loven ble utarbeidet i samarbeide med Islands Landsorganisasjon, ASÍ og Næringslivets hovedorganisasjon, SA men disse organisasjonene har drevet Arbeidslivets utdanningssenter etter servicekontrakt med utdannings- og kulturdepartementet, sentret blir nå utvidet til å inkludere Forbundet for offentlig ansatte Island, BSRB og offentlige arbeidsgivere.

Link til loven: www.althingi.is/altext/138/s/0850.html

Sigrún Kristín Magnúsdóttir
E-post: sigrunkri(ät)frae.is

Forandringer på lærerutdanningen

Fra høsten 2009 ble utdanning for lærere forandret slik at de som startet sin utdanning da må gjøre ferdig mastergraden før de blir lærere. Nesten fem hundrede kandidater kommer til å avlegge sin bacherlorgrad fra det utdanningsvitenskapelig fakultet våren 2010 og det kan trygt hevdes at deres muligheter på arbeidsmarkedet har forandret seg helt avgjørende fra den tiden de begynte studiene nå det var vanskelig å bemanne alle lærerstillinger.

Ca. 1 prosent av medlemmer til Lærerforbundet i Island var arbeidsledige eller deltidsarbeidsledige i vinter og etter tall fra arbeidsdirektoratet er 135 ut av registrerte arbeidsledige utdannet som lærere.  Mange av de studerende som opprinnelig hadde tenkt å ta treårig utdanning mener at det ikke er mulig for dem å gå ut på arbeidsmarkedet og vil derfor bruke to år til på studiene.  Utdanningsvitenskapelig fakultet ved Islands Universitet inviterer til fem møter nu i vår for å diskutere utviklingen av lærerutdanningen i Island.

Mer: www.hi.is/menntavisindasvid/
kennaramenntun_i_deiglu_fundarod_menntavisindasvids

Sigrún Kristín Magnúsdóttir
E-post: sigrunkri(ät)frae.is

Norge

Desentralisert lærerutdanning

Studiesentra i Eidsvåg og Åndalsnes tilbyr fra høsten av en fullverdig lærerutdanning i samarbeid med Høgskolen i Telemark. Dette er en god mulighet for å ta utdanning samtidig med noe jobb og familieforpliktelser.

Studiet er først og fremst retta mot dem som av forskjellige årsaker ikke kan reise bort for å studere ved de sentrale studiestedene. Kanskje har de ansvar for barn eller det er andre grunner til at de ikke har anledning til å forlate hjemstedet. I tillegg kan man også jobbe litt ved siden av å studere, så dette er en ypperlig anledning for de som har små stillinger til å skaffe seg kompetanse til en sikker jobb, mener de to studieansvarlige.

Les mer her: www.romsdal.no/laererutdanning-i-romsdal.4771253-58893.html

Jakob Sletten
E-post: sletten(at)nade-nff.no

Videreutdanning på deltid

Det foregår en markert satsing på fleksible utdanningsløsninger på høgskolenivå. Høgskolen i Bergen satser aktivt for å nå stadig nye studenter.

Studiene er nettbaserte og dekker en rekke ulike fagområder. Det tilbys utdanninger der det kreves særskilt forkompetanse, men også studier for studenter med bare generell studiekompetanse. Høgskolen tilbyr teknologiske fag, pedagogiske fag, helse og sosialfag, media og kommunikasjon og innenfor økonomi og administrasjon

Les mer: www.hib.no/aktuelt/nyheter/2010/04/evu.asp

Jakob Sletten
E-post: sletten(at)nade-nff.no

Vox-speilet, nye tall om voksnes deltakelse i opplæring

Rapporten inneholder statistikk fra formell utdanning og ikke-formell opplæring av voksne som er helt eller delvis finansiert av offentlige midler.

• Antall kandidater som går opp til avsluttende Norskprøve 2 har økt med 38 prosent fra 2007 til 2008
• 6237 voksne var registrert med bestått sluttkompetanse i videregående opplæring i 2008.
• Seks av ti som oppnådde ønsket sluttkompetanse, fikk fag-/svennebrev innen helse- og sosialfag i 2008.
• 56 443 voksne (31 år og eldre) studerte ved norske universiteter og høyskoler i 2008.
• 9500 deltakere er registrert på BKA-kurs siden programmets opprettelse i 2006. Halvparten har deltatt på kurs i grunnleggende lesing og skriving, enten i kombinasjon med opplæring i data og regning eller på rene lese- og skrivekurs.  45 prosent har deltatt på rene datakurs.

Les mer: www.vox.no/templates/CommonPage.aspx?id=4839&epslanguage=NO

Jakob Sletten
E-post: sletten(at)nade-nff.no

Status for yrkesfagene

Over halvparten av alle ungdommer velger yrkesfag. Til tross for det har forskningen om yrkesutdanningene kommet i skyggen av andre utdanninger. Men nå kastes det lys over dem.

Det er mye vi ikke vet om fag- og yrkesutdanningene. Det kunne både Forskningsråd, utdanningsmyndigheter, partene i arbeidslivet og forskerne enes om da de møttes på en historisk konferanse i Oslo 8. april. For første gang var disse partene samlet for å identifisere forskningsbehov og diskutere hvordan man kan styrke dette forskningsfeltet.

Les mer: www.forskningsradet.no/no/Nyheter/
Kaster_lys_over_yrkesfagene/1253954857914

Jakob Sletten
E-post: sletten(at)nade.nff.no

Sverige

Yrkeslegitimation för alla Sveriges lärare 2012

I vårpropositionen föreslår regeringen att en yrkeslegitimation för lärare och förskollärare införs från den 1 juli 2012.

Tanken är att endast de som har legitimation ska ges fast anställning i skolan. En person kan bli legitimerad på två sätt, dels genom lärarexamen, dels genom annan akademisk ämnesutbildning kompletterad med praktik och ett års pedagogisk utbildning. Regeringen föreslår också ett nytt mentorssystem och att lektorerna återinförs. Det nya systemet med legitimationer kostar ungefär en kvarts miljard om året.

Läs mer: http://regeringen.se/sb/d/12497/a/143565

E-post: Asta.Modig(ät)skolverket.se

1500 nya utbildningsplatser till Västra Götaland

Regeringen föreslår förstärkta insatser till stöd för jobb, tillväxt och omställning riktade till regionen. Orsaken är de utmaningar som Västra Götalandsregionen kan komma att stå inför.

Som en del i den riktade satsningen föreslår regeringen att totalt 248,5 miljoner kronor inklusive studiemedel ska skjutas till för nya utbildningsplatser i Västra Götaland under 2010-2011. Det innebär, som tidigare aviserats, på årsbasis 1 000 nya platser på yrkesutbildningarna och 500 nya högskoleplatser.

Läs mer: http://regeringen.se/sb/d/12472/a/143224

E-post: Asta.Modig(ät)skolverket.se

Lärling - en bro mellan skola och arbetsliv

Från och med hösten 2011 kommer det vara möjligt att inom ramen för yrkesprogrammen gå gymnasial lärlingsutbildning. En särskild utredare har haft uppdrag att utreda förutsättningarna för att inom sådan utbildning kombinera anställning och studier. Lärlingsutbildning har traditionellt varit ett framgångsrikt sätt att bygga broar från skola till arbetsliv.

Utredningen föreslår bland annat att en särskild, tidsbegränsad anställningsform införs för elever i gymnasial lärlingsutbildning. Förslaget gäller för lärlingar både i gymnasieskolan och inom gymnasial vuxenutbildning.

Läs mer: www.regeringen.se/sb/d/12492/a/143324

E-post: Asta.Modig(ät)skolverket.se

Hur gör man när man bedömer reell kompetens för tillgodoräknande?

Genom projektet Validering West har Högskolan i Borås, Högskolan i Skövde och Högskolan Väst samarbetat kring utveckling av en gemensam övergripande modell för bedömning av reell kompetens för tillgodoräknande.

Resultatet är ett arbetsmaterial som riktar sig till personal inom universitet och högskola samt ett material som riktar sig till studenter som ansöker om bedömning av reell kompetens för tillgodoräknande.
Enligt Mattias Danielsson, som är projektledare, är modellen studentcentrerad, rättssäker och resursoptimerad. Den går att använda inom alla utbildningsområden och för alla kategorier av studenter.

Läs mer på Validering West www.hb.se/wps/portal/valideringwest

E-post: Asta.Modig(ät)skolverket.se

Färöarna

De skal lære børn til at blive bedre til at læse og skrive

Ved en sammenkomst lørdag den 17. april 2010 fik 30 læsevejledere overrakt et eksamensbevis i læsevejledning fra Færøernes Lærerseminarium. Dette er første gang, at vi har uddannet læsevejledere på Færøerne.

Det er Karolina Matras, forsker i læsning og Katrin Næs, sprogforsker, som har arrangeret  og haft ansvar for uddannelsen.
Opgaven for de nyuddannede læsevejledere bliver bl.a. at etablere en læsevejledning i skolen, som består af udvikling, koordinering og evaluering af undervisningen i læsning og skrivning. Dertil skal de vejlede faglærere i spørgsmål omkring indhold, metode og undervisningsmaterialer i forbindelse med det at læse og skrive, både i forhold til enkelte elever og hele klasser. Læsevejlederen skal også bistå skolens ledelse med vejledning i spørgsmål, der har med læsning og skrivning at gøre, samt sammen med skolens ledelse og øvrige lærere sætte nye læseinitiativer igang på skolen.
Overordnet er en vigtig del af læsevejlederens opgave at være opmærksom på det enkelte barns læsefærdigheder og evt behov for støtte . Således vil denne funktion gøre det muligt at være mere opmærksom på et barns eventuelle læsevanskeligheder, afsløre problemer på et tidligt tidspunkt, for derefter at vejlede lærere og forældre omkring hvordan de i fællesskab kan lave en indsats og støtte barnets tilegnelse af grundlæggende læse- og skrivefærdigheder, samt arbejde med barnets videreudvikling på dette område.

www.portal.fo

Elisabeth Holm
E-post: eh(ät)ask.fo

Redegørelse om revidering af erhvervsuddannelser

Det udvalg, som i 2008 gik igang at revidere alle erhvervsuddannelser, er nu færdig med sit arbejde.

Torsdag den 8. april fik uddannelses og kulturminister, Helena Dam á Neystabø, overrakt udvalgets arbejde i form af en rapport med tilhørende anbefalinger. Udvalgets medlemmer har bestået af repræsentanter for arbejdsmarkedets parter, erhvervsskoler, og Undervisningsministeriet. Dertil har udvalget haft en følgegruppe bestående af 19 repræsentanter fra relevanter sektorer på arbejdsmarkedet, lærerforeninger og andre organisationer.
Udvalgets overordnede målsætning har bl.a. været at sørge for, at erhvervsuddannelser på Færøerne er anerkendte og på samme niveau som tilsvarende uddannelser i vores nabolande; at lave aftaler om gensidig godkendelse af uddannelser og at udbygge samarbejdsaftaler med andre lande; at forsikre nyuddannede at de kan bygge videre på deres uddannelse på Færøerne eller i andre lande; og at tilpasse erhvervsuddannelserne og organiseringen af disse efter egne forudsætninger.
Blandt de mange anbefalinger, som udvalget lægger vægt på i rapporten, er at der nedsættes en arbejdsgruppe, som skal gøre en redegørelse for hvordan vi på Færøerne kan organisere og etablere et system for real kompetence vurdering.

Læs mere og download hele rapporten på www.yrkisdepilin.fo

Elisabeth Holm
E-post: eh(ät)ask.fo

NVL

Nordisk konferens om Motivation 3- 4 juni 2010 i Köpenhamn

Var uppmärksam på möjligheten att presentera din organisations verksamhet eller motivationsprojekt för mer än 200 deltagare från hela Norden.
Konferensen erbjuder en arena för nätverk, kontaktskapande, utställning av undervisningsmaterial samt parallella sessioner om motivation under fredagen den 4 juni. Det finns fortfarande några platser kvar!  Är du intresserad, läs mer på:
www.nordvux.net/object/23470/
nordiskkonferensommotivation.htm
Maria Marquard
E-post: marq(ät)dpu.dk
Mer om: motivation

RSS
www.nordvux.net/rss/
76/nyhetsbrev.htm
 - via denna länk får du det nyaste numret av NVL:s Nyhetsbrev som RSS-import.

nmr_se

Publiceringsdag: 27.4.2010

Till NVL:s startsida