Text/HTML

OWS

OWS

OWS

Danmark

Genopretningsplan rammer voksenuddannelse

Den danske regerings genopretningsplan 2010 rammer voksen- og efteruddannelsesområdet, VEU.

For at rette op på Danmarks økonomi har regeringen og Dansk folkeparti indgået en genopretningsaftale 2010, der berører hele voksen og efteruddannelsesområdet.
Af særlig betydning for VEU området har bl.a. at
• Den nuværende dagpengeperiode forkortes fra 4 til 2 år
• Der sker en omlægning og reduktion af tilskud til folkehøjskoler og husholdnings- og håndarbejdsskoler, så tilskud til korte kurser reduceres samtidig med en forhøjelse af tilskud til lange kurser. Der forventes en besparelse på 55mill.årligt. Folkehøjskolernes forening i Danmark, FFD, forventer at flere skoler vil lukke. Læs mere www.ffd.dk/genopretningsaftalen-2010
• For deltagere, der er i arbejde, forhøjes deltagerbetaling på almen voksen og efteruddannelse
• Deltagerbetalingen for personer med videregående uddannelse ved deltagelse i uddannelser på almen og erhvervsrettet voksen- og efteruddannelse forhøjes
• Satserne for VEU godtgørelse til virksomhederne reduceres med 20 pct.
• Støtteperioden for Statens voksenuddannelsesstøtte, SVU, reduceres fra 80 til 40 uger på almen voksen- og efteruddannelse og fra 52 til 40 uger på videregående voksen- og efteruddannelse.

Læs mere
• Aftale mellem regeringen og Dansk Folkeparti om genopretning af dansk økonomi: LINK
• Folkehøjskolernes forening i Danmark; FFD’s vurdering
Dansk folkeoplysnings samråds; DFS, vurdering

Maria Marquard
E-post: marq(ät)dpu.dk

Øget værditilvækst af samarbejde med videninstitutioner

Virksomheder der samarbejder med videninstitutioner om forskning og udvikling, oplever markant højere værditilvækst.
En ny analyse fra Centre for Economic and Business Research på Handelshøjskolen i København (CBS) viser at virksomhederne får øget værditilvækst  af samarbejde med videninstitutioner.
Analysen er baseret på data fra 220 virksomheder, der i perioden 1995-2003 har deltaget i et innovationskonsortium med medfinansiering fra Rådet for Teknologi og Innovation.
Læs mere...
Maria Marquard
E-post: marq(ät)dpu.dk
Mer om: forskning

Flere voksne får anerkendt deres realkompetencer

I en ny undersøgelse, ”Anerkendelse af realkompetencer på VEU-området mv.” fra Danmarks Evalueringsinstitut konkluderes det, at udbredelsen af realkompetencevurderinger er stigende samt størst inden for de erhvervsrettede uddannelser, især AMU anvender realkompetencevurderinger.
Rapporten kan hentes HER.
Maria Marquard
E-post: marq(ät)dpu.dk

Folkeoplysningen har særlige pædagogiske styrker

Når det handler om at fremme uddannelsesmotivation og støtte mønsterbrydning i ikke uddannelsesmotiverede målgrupper.

Det fremgår af en ny udgivelse af Steen Elsborgs og Steen Høyrup Pedersens ”Mønsterbrydende læringsrum i folkeoplysningen”.

Undersøgelsen kan downloades HER

Maria Marquard
E-post: marq(ät)dpu.dk
Mer om: folkbildning

Finland

Genomströmningen vid finländska universitet och högskolor har ökat

Genomströmningen vid universitet och högskolor har ökat med över 10 procentenheter. Enligt Statistikcentralen fullföljde 44 procent sin universitetsutbildning på fem och ett halvt år, medan siffran var 12 procentenheter lägre året innan. Inom övriga utbildningssektorer låg genomströmningen på samma nivå som föregående år.

Det ökade antalet universitetsexamina förklaras av universitetens examensreform. Enligt det nya examenssystemet avlägger alla i regel en lägre högskoleexamen innan de avlägger en högre högskoleexamen. Den studerande har också möjligheten att avlägga endast en lägre högskoleexamen. I siffrorna ingår också de studerande som studerat enligt det gamla examenssystemet och försökte avlägga sin examen före utgången av år 2008, då övergångsperioden till det nya examenssystemet gick ut. Av dem som påbörjade sina studier år 1995 utexaminerades hela 80 % före år 2008.

www.minedu.fi/etusivu/arkisto/2010/0306/resume.html?lang=fi

E-post: Pirkko.Sartoneva(ät)vsy.fi

Programmet Kunnig startar

Programmet Kunnig (Osaava) för utveckling av undervisningspersonalens kompetens har påbörjats i sin helhet 31 maj, då regionförvaltningsverken offentliggjorde understödsbesluten för utbildningsarrangörer och arrangörsnätverk.

Programmet har som målsättning att utveckla undervisningspersonalens fortbildning. Detta i enlighet med avsikten, att utbildningsanordnarnas skyldighet att ordna fortbildning för sin undervisningspersonal ska bli lagstadgad från och med den 1 januari 2011. Programmet omfattar undervisningspersonal inom grundläggande utbildning, gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkesinriktad vuxenutbildning och folkbildning. Med programmet vill man skapa förutsättningar för en strukturerad fortbildning med vars hjälp personalens yrkeskompetens upprätthålls.

I statsbudgeten för år 2010 finns reserverat 8 milj. euro för programmet. Ansvaret för genomförandet är fördelat mellan undervisningsministeriet, Utbildningsstyrelsen och regionförvaltningsverken.

Läs mer: Intermin.fi

E-post: Pirkko.Sartoneva(ät)vsy.fi

Skolornas språkprogram mångsidigare

Centralorganisationen för det finländska näringslivet – Finlands Näringsliv EK - har tagit ställning till skolornas språkprogram. EK anser att skolorna borde ha ett större utbud av språk och eleverna större valfrihet. Valfriheten skall enlig EK utvidgas genom att slopa det andra inhemska språket som obligatoriskt läroämne. Detta skulle betyda att varken svenskan var obligatorisk för de finskspråkiga eller finskan för de svenskspråkiga.

Också arbetsgruppen som berett allmänna riksomfattande mål inom den grundläggande utbildningen och en reform av timfördelningen föreslår att språkutbudet borde göras mångsidigare. Arbetsgruppen anser dock att de inhemska språkens ställning skall tryggas och att t ex svenskan skulle vara obligatorisk för de finskspråkiga i grundskolan också i framtiden.

Läs mer: Minedu.fi

E-post: Pirkko.Sartoneva(ät)vsy.fi

Island

Islands Universitet vokser

Islands universitet har mottatt knapt syv tusen ansøkninger om grunnutdanning for neste semester og det er 12 % flere en år 2009. Ansøkninger om studier til masters grad er 2.700 stiger 32 % og det er 39 % flere ansøkninger omdoktorgrad en siste år.

De tall som nå foreligger viser at det er over åtte tusen søknader om studier ved universitetet for neste skoleår.  Ansøkningene fordeles forholdsvis jevnt over universitetets fem fakulteter. Mest stigning i antall søknader er til sunnhetsvitenskaplig fakultet der er det 31 % flere som søker i år. Islands universitet har vokst enormt mye i løpet av de siste årene. Universitetet ble 25 % større når Islands pedagogiske universitet sluttet seg til den 1. juli 2008 og om en femte del ved inntak av nye studerende siste høst.  

Mer på islandsk: www.hi.is/frettir/18_fjolgun_umsokna_i_haskola_islands

Sigrún Kristín Magnúsdóttir
E-post: sigrunkri(ät)fraedslumidstod.is

Elever i videregående skoler og høyskoler høsten 2009

Skoleåret 2009-2010 er antall elever på Island 107.012. I forskole og grunnskole er 61.628 registrerte, 26.364 elever går på videregående skole og 19.020 i skoler over det stadium. Antall elever og studerende vokser om 1.529 fra året før eller 1,4 %.

Andel 16 åringer i skolen på Island høsten 2009 var 95 %, er vokset om 2 % fra året før. Sammenlignes antall 16, 17 og 18 åringer mellom år for å undersøke hvor stort frafallet er på første del av den videregående skolen viser tall fra Islands statistikk at høsten 2009 var 90 % av 17 åringer i skole, men 2008-2009 var andelen 17 åringer bare 80 %. Andel 18 åringer 2009 var 81 % men 75 % året før. Dette er usædvanlig minsking mellom år.  Det kan antas at flere unge på Island studerer på grunn av økt arbeidsløshet. 

Mer på engelsk: www.statice.is/Pages/444?NewsID=4798

Sigrún Kristín Magnúsdóttir
E-post: sigrunkri(ät)fraedslumidstod.is

Norge

Eksamen på fødestua

Queen Mimi Dequeemani valgte å gjennomføre eksamen selv om hun akkurat hadde født ei lita jente. Pleierne tok seg av den nyfødte jenta da mor gjorde unna eksamenen med eksaminator Sissel Eie fra Olav Duun videregående skole på sengekanten…

Queen Mimi hadde gått ut fra at hun skulle rekke alle eksamener før termin, men det viste seg at det var noen som ikke ville vente…

Les mer her: www.nettavisen.no/nyheter/article2922774.ece

Jakob Sletten
E-post: sletten(at)nade-nff.no

Får ikke jobb i samsvar med utdanningen

Mange innvandrere har vanskeligheter med å få jobber de er kvalifiserte for, dermed ender de opp med å gå i en jobb de er overkvalifisert for.

Innvandrere fra Afrika, Asia mv. med høyere utdanning over fire år hadde i 2009 om lag tre ganger større andel overkvalifiserte enn befolkningen i alt. Om lag 4 prosent av befolkningen er ansatt i stillinger hvor de ikke får brukt sine formelle kvalifikasjoner. Blant innvandrere er tallet mye høyre, og spesielt utdannede innvandrere fra Asia, Afrika mv. har problemer med å få brukt kvalifikasjonene sine i arbeidslivet.

Les mer: www.ledernett.no/id/42707

Jakob Sletten
E-post: E-post: sletten(at)nade-nff.no

Fotballspillere dropper utdanning

Bare to av ti spillere i den norske eliteserien tar utdanning ved siden av fotballen. Skiskytteren Halvard Hanevold mener dette er oppsiktsvekkende.

Hanevold bruker så sterke ord som skandale når han beskriver problemet. Han mener at mange spillerne kutter ut utdanning på grunn av gode ordninger og gode økonomiske betingelser i klubbene. Hva skal spillerne gjøre når karrieren er over, eller ved en langvarig alvorlig skade? 

Les mer: http://fotball.aftenposten.no/eliteserien/article171567.ece

Jakob Sletten
E-post: sletten(at)nade-nff.no

Hvordan bedre utdanningstilbudet for minoritetsspråklige?

Østbergutvalget som har sett på utdanningstilbudet for minoritetsspråklige har kommet med en innstilling som inneholder en rekke tiltak, myntet på hele utdanningssektoren. Sissel Østberg, rektor ved Høgskolen i Oslo har ledet arbeidet.

Tidlig innsats, langvarig andrespråksopplæring og betydelig kompetanseutvikling i alle deler av opplæringssektoren er sentralt for at minoritetsspråklige barn, unge og voksne skal kunne få fullt utbytte av sin opplæring.

Lers mer: Regjeringen.no 

Jakob Sletten
E-post: sletten(at)nade-nff.no

Sverige

Svenskundervisning för invandrare bör formas efter individen

Skolinspektionens granskning av sfi (Svenskundervisning för invandrare) i 25 kommuner visar att utbildningen ofta är enhetligt utformad trots att den vänder sig till människor med olika bakgrund och förutsättningar. Det finns flera exempel på väl fungerande verksamheter, men också på områden som behöver stärkas för att höja kvaliteten inom sfi.

Granskningen visar bland annat att undervisningen inte utgår från elevernas erfarenhet och intressen och att samverkan mellan sfi, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten inte fungerar på ett bra sätt.
De som deltar i sfi har skilda erfarenheter och mål och därför behöver utbildningen i större utsträckning utformas efter individen. Möjligheten för deltagarna att påverka utbildningen behöver stärkas. De som deltar i sfi behöver också ges förutsättningar att kombinera studierna med familjeliv och annan sysselsättning.

Läs mer: Skolinspektionen.se.

E-post: Asta.Modig(ät)skolverket.se
Mer om: språk, invandrare

Stor efterfrågan på välutbildade inom många yrkesområden

Efterfrågan på välutbildad arbetskraft inom olika yrkesområden växer nu till följd av en ökad produktion inom såväl industrin som tjänstesektorn. Detta framgår också med all tydlighet i den årliga utbildningsanalys som Myndigheten för yrkeshögskolan tagit fram.

Näringslivet behöver tillgång till personal med rätt utbildning och rätt kompetens. Därför måste yrkeshögskolans utbildningar tas fram i nära samverkan med arbetsliv och näringsliv.
Behovet av personal med eftergymnasial yrkesutbildning är de närmaste åren stor inom ett antal olika områden t.ex. inom elektronik, kemi och bioteknik, personal inom vård och omsorg, kvalificerade säljare samt på eftergymnasialt utbildade personer inom hotell-, restaurang- och turismnäringen. Det finns också stor efterfrågan på branschinriktade ekonomi- och ledarskapsutbildningar samt en generell efterfrågan på data/IT-utbildade. Utbildningsanalysen beskriver även de utbildningsområden där en minskad eller oförändrad efterfrågan kan förväntas.

Läs mer: Yhmyndigheten.se.

E-post: Asta.Modig(ät)skolverket.se

Färöarna

Efteruddannelse i ordblindhed

18 lærere fra folke-, gymnasie- og erhvervsskoler har gennemført en efteruddannelse i ordblindhed.

Uddannelsen som lærer i ordblindhed giver kompetence til at undervise unge og voksne som er ordblinde, at teste ordblindhed, og at vejlede ordblinde i brug af særlige IT-programmer til denne målgruppe.
Stået for undervisningen har Hans Pauli Christensen, skoleleder, og Winnie Christensen, speciallærer fra Voksenskolen i Albertslund i Danmark. Dertil har holdet været undervist af gæstelærere, som har relevante kompetencer  på hvert sit område.

Foreningen for læse- og skrivesvage glædes over de nyuddannede lærere i ordblindhed

Det at Færøerne nu har fået en gruppe lærere i ordblindhed er et stort fremskridt. Det vil medføre, at ordblinde bedre tør komme frem med deres vanskeligheder, siger Anne-Karin Kjeld, som er initiativtager til “Felagið fyri lesi- og skriviveik” (foreningen for læse- og skrivesvage) til “Skúlablaðið” (fagblad for folkeskolelærere). Dertil kan det tænkes, at oplysningen om læse- og skriveproblemer bliver bedre, at det bliver mindre tabulagt, og at folk tør søge hjælp og vejledning for deres problemer.
Foreningen for læse- og skrivesvage har i mange år arbejdet ihærdigt for at forbedre målgruppens vilkår. De har kontinuerligt påpeget, at lærere i folkeskolen ikke har haft kompetence til at hjælpe dem, som har andre problemer at slås med end almindelige læse- og skrivevanskeligheder. Derfor glædes de nu over den udsigt, at enkeltpersoner har forbedrede muligheder for at søge hjælp, at der sættes ind tidligt i et barns skolegang, og at unge med disse vanskeligheder får forbedrede muligheder for at gennemføre deres skoleforløb.

Læs mere...

Elisabeth Holm
E-post: eh(ät)ask.fo

Ny uddannelse indenfor fødevareområdet får en god start

Der er stor interesse for at søge ind til grundforløbet til en ny uddannelse på fødevareområdet i Klaksvik.

I år er der 28 pladser på det første hold, og da ansøgningsfristen var omme den 14. juni, var 43 ansøgninger indkommet. Ansøgere består både af unge, som lige er kommet ud af folkeskolen og voksne, som har relevante arbejdserfaringer. Grundforløbet giver mulighed for videre uddannelse, fx at få en lærekontrakt indenfor fagområder som kok, tjener, bager og konditor. Det er den maritime skole i Klaksvik samt Teknisk Skole i Klaksvik som arbejder sammen om denne nye uddannelse.
Ministeren for undervisning og kultur, Helena Dam á Neystabø, er glad for den store tilslutning til den nye basisuddannelse, og mener, at samarbejdet mellem de to skoler i Klaksvik om uddannelsen, lærere, lokaler og udstyr kan være et forbillede for nyskabelse på andre skoler. Ministeren håber, at man på Færøerne efterhånden får større diversitet på erhvervsuddannelsesområdet, fx med oprætte flere kreative og kunstorienterede fag.

Læs mere på www.mmr.fo

Elisabeth Holm
E-post: eh(ät)ask.fo

Mange ansøgere til voksenskolen: “Skúlin við Áir”

Denne lille skole, hvis målgruppe er voksne som af diverse årsager er under rehabilitering, har nedsatte funktionsevner, eller af andre grunde mangler basisfærdigheder, har plads til 20 elever i 9. klasse og 16 pladser på “FHS”, som er handelsskolens basisår, som  er rettet mod handel- og kontoruddannelser. Til disse få pladser har skolen modtaget 75 ansøgninger fra folk i alle aldersgrupper, hvilket indikerer stor efterspørgsel og behov for voksenuddannelse.
Skolens formål er udvikle voksne elevers basisfærdigheder, styrke deres selvtillid, aktivere og forberede dem på at komme ud på arbejdsmarkedet igen, at komme igang med omskoling eller evt at kome igang med videre uddannelse. Med skolens mange års erfaring med rehabilitering, er udgangspunktet altid den enkelte elevs behov.

Læs mere på www.dugni.fo

Elisabeth Holm
E-post: eh(ät)ask.fo

OWS

NVL

At skabe længsel efter det åbne hav

”Hvis du vil have en mand til at bygge en båd, skal du ikke begynde med at fortælle ham om materialerne, redskaberne og arbejdet. Du skal vække længslen efter det åbne hav i ham.”

Med dette poetiske billede fra Antoine de Saint-Exupéry satte Nordisk Ministerråds generalsekretær Halldór Ásgrímsson tonen for NVL’s tværsektorielle konference om motivation i voksnes læring, som fandt sted den 3. og 4. juni i København. Konferencen, viste sig at være et tilløbsstykke. Omkring 300 mennesker deltog.

Læs konferencerapport med presentationer og annat materiel af Michael Voss: LINK

E-post: Larry.Karkkainen(ät)folkhogskolor.fi
Mer om: motivation

Norden

Frafall fra den videregående skolen

Frafall fra i den videregående skolen er betydelig høyere i Island enn de andre Nordiske landene, særlig når det gjeller de første årene av utdanningen. Men utviklingen er positiv, frafall har minsket 5 % i årene 2000 til 2008.

Frafall i de andre Nordiske landene har enten vært stabilt eller økt i samme periode. Det er tegn på at det er sammenhang mellom arbeidsløshet og utviklingen av frafall. Er det lett å få arbeide, er økt frafall mer sannsynligs. Før den store krise i Finland var det vesentlig frafall, men det minsket betydelig under krisen. Det er meget sannsynlig at på lang sikt, vil krisen i Island har samme effekt.
I slutten av mars utkom rapport om frafall i utdanning i Norden. Rapporten redegjør for omfang og kjennetegn av frafall i de fem landene. Mønstret som tegner seg ligner i stor grad. Rapporten konkluderer med at hovedårsaken til frafall er svake prestasjoner i starten av skoleløpet, samt ikke minst manglende sosiale ferdigheter og et svakt engasjement i skolen. Mellom 60 og 80 % av en årgang gjennomfører videregående skole, men selv om tallet er historisk høyt, kjemper alle de nordiske landene for å få ned frafallet blant resten.

Les mer...

Sigrún Kristín Magnúsdóttir
E-post: sigrunkri(ät)fraedslumidstod.is
Mer om: studieavbrott

RSS
www.nordvux.net/rss/
76/nyhetsbrev.htm
 - via denna länk får du det nyaste numret av NVL:s Nyhetsbrev som RSS-import.

nmr_se

Publiceringsdag: 24.6.2010

Till NVL:s startsida